"Är det bra att läsa?" Så frågade Olof Lagercrantz.
"Betänk också, ni som propagerar för läsning av god litteratur, att i samma ögonblick det blir klassat som fint att läsa, som något vilket sätter läsaren i en högre klass än andra, är katastrofen nära. Då är boken i farozonen. Det måste vara ett behov verkande inifrån som driver till läsning".
bokbål och biblioteksplundring 2003
En person som jag strök p.g.a. att jag inte gillar sådana som går omkring med en revolver i fickan, må vara oladdad eller icke. Så Dan Andersson ströks ovan från min favoritlista. Tillade i stället Herr Halldór Laxness. "Barns barn är gudabarn" skrev han visst i Världens ljus. Tråkigt att erfara i dag, den 8:e april 98, att han gått bort - han lever dock i all evighet genom sina böcker: en av dem, LAND TILL SALU har jag just nu framför mig.
Rid i Natt, Lars Hård, Kungsgatan är svenska exempel på att den epokens litteratur damals och ofta blev tillgänglig via följetong - nu är det i stället Internet. En av de sista följetongerna i en lång rad från ca 1938 var möjligen Linnas Okända soldat. Salig vare FIB - den FIB med Öhman /tror jag han hette/. Följetong, en företeelse före tevens tid. Jugoslavienresan, som Rebecca West företog strax före andra världskriget Black lamb and grey falcon blev en följetong och en bok.
Emellan FIB och Internet inga arbetarförfattare, kanske inte ens en enda kulturarbetare - nåja!
Lätt betryckt blev jag i dag då jag läste i DN. på stan 17 - 23 april 1998 att Claes B*n, läkarsonen, parentetiskt nämner, att han inte förstod sig på Ivar Lo-Johansson. Annars hade han läst proletärförfattarna, t.o.m. före de tjugo.
Jag kan rada upp mängder av författare som jag haft svårt
för och böcker som jag inte läser om eller ens läst.
Oombedd nödgas jag nämna en, August Strindberg p.g.a. mitt
medfödda rättstavningspatos och i övrigt, ofta
massmedialt närmast hysteriskt omskriven författare.
Men Ivar Lo-Johansson! - skulle
han vara svår att förstå? - jämför exempelvis Lars Ahlin.
Träffar stundom på svensklärare, kollegor inom vuxenundervisningen, som förklarar att de läst det mesta; dock aldrig någon s.k. arbetarlitteratur. Och att det ska då möjligen uppfattas och förstås som ett smakråd?
Till sidans topp | Till hemsidan
En orsak till att jag gärna åberopar något ur någon bok är, att jag vet att böcker kan brännas.
Alexandrinska biblioteket - under antiken världens största bibliotek brändes ner vid strider år 47 f Kr.
Paulus brände böcker i Efesus, exempelvis. Ovan (?) nämndes
om bokbränning i Chile och utrensningar av böcker på Kalmar
Stadsbibliotek. När det orientalska biblioteket i Sarajevo
förstördes för snart tio år sen försvann helt unika verk
och historieuppteckningar. En elektronisk lagring är ju
inte heller säkrad för all framtid men just spridningen via
internet till alla hörn av klotet ger mig en viss
förtröstan. Framtida arkeologer kanske finner de fragment
som kan vara värdefulla för förståelsen av hur vi
egentligen hade det en gång i tillvaron.
Upprörande historielöst att man i kulturhuvudstaden
98 mitt i
gatan uppmanar till biblioteksnedbränning -
tänk om alla gamla biblar försvunnit genom bokbränning: en
ständig förvanskning av sanningen. Har nyligen gjort den
observationen att de svenska biblar som finns inte alls är
lika till innehåll. I en del har censurnödda varit framme
och slopat vad som tidigare funnits där, t.ex. i Psaltaren.
Ett referat i TV i går, den 17 juni 98: Vid branden i Linköping för två år sen förstördes 160.000 volymer. Åtskilliga av dessa var helt oersättliga - en för evigt bestående förlust för mänskligheten.
Fem år senare: Plundrare och mordbrännare i farten i Bagdad:
There was a time when the Arabs said that their books were written in Cairo, printed in Beirut and read in Baghdad
Now they burn libraries in Baghdad. In the National Archives were not just the Ottoman records of the Caliphate, but even the dark years of the country's modern history, handwritten accounts of the 1980-88 Iran-Iraq war, with personal photographs and military diaries,and microfiche copies of Arabic newspapers going back to the early 1900s.
http://www.commondreams.org/views03/0415-07.htm
Dags att riva upp en viss mening på Drottninggatan? Jag tror att August Strindberg själv skulle, i högsta grad ha ogillat, användningen av just det återgivna citatet om biblioteksnedbränning.
Laxness ISLAND
Bland mina favoritförfattare finns Laxness (dråpliga
historier om när man lägger vikt vid att flytta lik -
påminner om att Island och Balkan hör till samma
kulturområde)
Very sad to hear that he has now died. So very sorry. He
continues to live in his works and in our hearts. I have got
"Land till salu" in front of me,
översatt av Rannveig och (som vanligt) Peter Hallberg.
Haldór Kiljan Laxness skrev "Denna bok är skriven
till minnet av Erlendur i Unuhus (död den 13 februari 1947).
Till honom står jag i den största tacksamhetsskuld."
Den omnämnda boken hette vid förstagångsutgivningen 1952, Atomstödin, på svenska Atomstationen.
till sidans topp | Nedåt | till main index
Ismail Kadaré (född 1936) - en alban, som kan bli årets nobelpristagare - hoppas jag.
Kadaré är verkligen värd ett nobelpris i litteratur samt en egen sida här bland alla mina nobelpristagare.
En som fick nobelpriset var kolumbianen Gabriel Garcia Marques (100 år av ensamhet). Man ska ju inte blanda siffror och bokstäver i löpande text men för en nobelpristagares bok må det vara tillåtet att göra så i boktiteln jedenfalls. Garcia Marques har synpunkter på både grammatik och rättstavning i spanskan. Återges på den för litterära nobelpristagare reserverade sidan.
Vidare också den aldrig nobelpreisfähige Bertolt Brecht. Denne
ska nog helst avnjutas på teatern, t.ex. "Den kaukasiska
kritcirkeln" eller "Den goda människan i
Sezuan" eller
avsjungen av Gisela May,
t.ex. balladen om Sjörövarjenny. En provbit finns här:
"Das Lied von der Moldau".
Gisela May sjunger Brecht "Das Lied von der Moldau"
Till sidans topp | N e d å t | Till main folder index
Heinrich Heine
En annan författare, Heinrich Heine, fyller i dag, [1997] ausgerechnet am Luciatage, 200 Jahre ! !
Er ist im Düsseldorf 13 Dez 1797 geboren, Harry alias Henry alias Henrik - hat Rudolf Augstein gefunden.
Mest bekant är han för "Loreley" som han, Henry alias Harry, skrev 1824. En av Heines dikter Loreley har jag lagt ut på nätet i akt och mening att hylla 200-åringen.
Er war ein Jude, gewiss, schreibt Augstein in Der Spiegel. Er war ein deutscher Dichter. Gleich wie Goethe der älter war und gleich wie Lion Feuchtwanger der etwa 80 Jahre jünger war.
Heine hatte einmal geschrieben: "Ich habe nie grosssen Wert gelegt auf Dichter-Ruhm und ob man meine Lieder preist oder tadelt, es kümmert mich wenig. Aber ein Schwert sollt Ihr mir auf den Sarg legen; denn ich war ein braver Soldat im Befreiungskriege der Menschheit."
På den grekiska ön Korfu restes ett Heinemonument på slottet Achilleion, av Kejsarinnan Elisabeth. Senare revs monumentet ned av Heinehataren kejsar Wilhelm II.....
In mehreren Gedichten, z.B. "Die schlesischen Weber", trat Heinrich Heine für die Demokratie und für die Grundrechte der Menschen ein.
Herrn Augstein schreib: "So ein revolutionäres Pamphlet gibt es in der ganzen deutschen Literatur nicht."
Was denken Sie?
Im düstern Auge keine Thräne,
Sie sitzen am Webstuhl und fletschen
die Zähne:
"Deutschland, wir weben dein Leichentuch
Wir weben hinein den dreifachen Fluch -
Wir weben, wir weben!"Ein Fluch dem Götzen, zu dem wir
gebeten
In Winterskälte und Hungersnöthen;
Wir haben vergebens gehofft und
geharrt,
Er hat uns geäfft und gefoppt und genarrt -
Wir weben, wir weben!"Ein Fluch dem König, dem König der
Reichen,
Den unser Elend nicht konnte erweichen
Der den letzten Groschen von uns erpresst,
Und uns wie Hunde erschiessen lässt -
Wir weben, wir weben!"Ein Fluch dem falschen Vaterlande,
Wo nur gedeihen Schmach und Schande,
Wo jede Blume früh geknickt,
Wo Fäulnis und Moder den Wurm erquickt
Wir weben, wir weben!Das Schiffchen fliegt, der Webstuhl
kracht,
Wir weben emsig Tag und Nacht -
Altdeutschland, wir weben dein Leichentuch,
Wir weben hinein den dreifachen Fluch.
Wir weben, wir weben!"
Heinrich Heines dikt Lazarus finns också här
någonstans! Efter 200 år inga betänkligheter alls längre om
upphovsrättsliga seder och bruk här i nordeuropas
glesbefolkade nejder.
Ur Deutschland,
Ein Wintermärchen.
Sammanfattningsvis om Heinrich Heine:
dikter, översatta till svenska är här på mina sidor
oöversatta:
Die schlesischen Weber Lazarus
Då jag denna sommar (1998) tittat lite i Strindbergs verk
fann jag - en smula överraskande - att han ofta citerade
Heine. Speciellt då han uppvaktade sin
första fru så sände han med lite dikter i breven.
"Deutschland hat viele grosse Sprachmeister", schreibt Lion Feuchtwanger, "Sprachschöpfer hat es in diesem Zwanzigsten Jahrhundert einen einzigen: Brecht. Brecht hat bewirkt , dass die deutsche Sprache heute Spürungen und Gedanken ausdrücken kann, die sie, als Brecht zu dichten anfing, nicht auszusagen vermochte."
Till sidans topp | €€:s hemvist
