meny

Ett båtsmanstorp i Småland

Båtsmanstorpet Kesemålen

Båtsmanstorpet Kesemålen - namnet skrivs ibland som Kjesemålen - fler skrivsätt förekommer och efter omkring 1940 bestämde Länsstyrelsen i Kalmar att stavningen skulle vara Käsemåla för byn.
På nutida kartor anges Käsemålen som namn för torpstället, det f d Båtsmanstorpet.

Tre viktiga övergångar av egendomen beskrivs i det följande.

1883

Gamla köpe- och lagfartshandlingar har studerats - i dessa används omväxlande beteckningen jordlägenhet resp torplägenhet för båtsmanstorpet. Transumt avskrivet: [...] ett från kronoskattehemmanet Kesemåla avsöndrat område, som har en enskild figur, och har vid laga skifte, som förklarats avslutat år 1832, utmärkts med litt E, vars ytvidd kommer att genom behörig persons uträkning närmare bestämmas [...]

Med en till dagens vokabulär anpassad svenska skulle det ha stått: Objekt: "en från kronoskattehemmanet Kesemåla om 3/8 mantal i Vissefjärda socken, avsöndrad jordlägenhet, Båtsmanstorpet."

Säljare:

Fyra gårdar i byn Kesemåla. Dess innehavare är Håkansson, Olausson, Petersson och Nikolausson, jämte resp.s hustrur, ägande tillsammans 3/8 mantal, kronoskatte Kesemåla. Envar av dessa familjer hade således 3/32 andel av Kesemålahemmanet.

Köpare:

Peter Johan Gustafsson med hustrun Caijsa Lena Andersdotter. Paret var redan bosatta på Båtsmanstorpet, vilket de arrenderat sedan år 1867. Peter Johan har aldrig varit båtsman.

Lagfart beviljades vid Södra Möres Häradsrätt, Vassmolösa, den 8 Maj 1882. Som en fastighetsrättslig åtgärd betecknas ägandeövergången som avsöndring. Kesemålen är ej längre ett båtsmanstorp. Systemet med båtsmän avvecklades.


1918

Gustafsson´s Sterbhus, arvingarna Cajsa Lena Gustafsson (änkan), (sonen?) Johan Bernhard Karlsson och omyndiga Amanda Mathilda Petersdotter, säljer samma torpställe, som nu beskrivs som lägenheten Båtsmanstorpet, den 1/1 1918 för 3.394 kronor till en köpare, makarna Kvist.

1924

Den 2/12 1924 avhandlas i Nybro att makarna Kvist säljer till min pappa, Sigfrid Ekström, samma lägenhet för 4.700 kronor, med tillträde den 1/4 1925. Man skrev den 28/3 1925. Det tillkom 700 kr för lös egendom bl a tvenne kossor i kalvställning. Därför borde Pappa haft 5.400 kr tillreds, men det hade han nog inte, så det blev att överta ett av säljarens lån i Nybro Sparbank, samt en revers á 1000 kr som löstes 1938. Banklånet löstes slutgiltigt först 12/8 1944. Ett nytt lån togs i Madesjö och Örsjö kommuners Sparbank 27/8 1947 - förmodligen när ladugården byggdes. Detta låns skuldebrev stämplat 'makulerat', men det är obekant när det slutbetalades. Det finns inte underlag för att ge en tillförlitlig bild av skuldsättningen åren 1925 - 1950 - kanske kan beskrivas som rätt normal för tiden och omständigheterna. Inkomster i form av lön från anställning fanns det aldrig i hushållet, aldrig! Men mor kärnade smör och ibland kunde det säljas något från skogen. Under kriget fick pappa bidrag från Bränslekommissionen för björkveds huggande. Före kriget kunde man kanske få bidrag för utdikning, men det var nog i form av ett gratis par av jordhacka och flohacka. Så sent som på femtiotalet förekom stenbrytning med 'jätte' på åkrarna - men hur det betalades har jag ingen aning om.

1980

I och med köpet 1883, som kortfattat beskrivits ovan, är Kjesemålen inte längre båtsmanstorp, möjligen skulle det kunna kallas ett f d båtsmanstorp. Längre fram i tiden - ungefär 100 år senare införlivas området med byn i nordost, Alsjökulla. Det som en gång var Käsemåla 1:6 ligger numera som fastighetsdel Alsjökulla 1:6. All åker är bliven skog, mörk och tättvuxen skog.

2017

Avvecklingen är fullbordad och som enskild fastighet avregistrerades stället den 7/12 2017. Huset och trädgårdstomten med ladugårdsbyggnaden är sen länge sommarstuga - välbevarad sådan, med ett attraktivt läge nära sjön.


August Ekström (1850 - 1927)

Något om min farfar, August Ekström, som hade tio (10) barn och var gift tre (3) gånger. August, en proletär men kanske också en katedralbyggare...

Det finns olika uppgifter om August Ekström och dennes yrkeskarriär. Påverkad av att min pappa ju föddes i örlogsstaden Carlskrona, 1889, trodde jag att han var 'fästningsarbetare' i Karlskrona. I släktforskningsdata är emellertid följande yrken angivna: stenhuggare, stenarbetare, murare, grundläggare. Har nu funnit att han var en arbetsledare vid kyrkobygget i S:t Sigfrid, åren 1885 - 1887. Stöd för detta hittade jag i ett rättegångsreferat i tidningen Kalmar, 19 januari 1887.
August hade på nära håll blivit beskjuten med hagelgevär och var målsägare i ett misshandelsmål vid Södra Möre Tingsrätt som hade hållit sammanträde i Fängelset i Kalmar - inte i Vassmolösa, som annars var den ordinarie platsen för rättegångar.

August Ekström beskrivs som 'arbetsförmannen wid S:t Sigfrids kyrkobygge' och härigenom är min farfars roll vid byggandet av stenkyrkan obestridligen belagt.

Det har ända tills nu, 2017, varit svårt fastställa hur det förhöll sig med August Ekströms medverkan i kyrkobygget 1885 - 1887. Han var arbetsledare och min pappa hade knappast tillräckligt tydligt framfört detta till oss; kanske han inte riktigt visste hur det förhöll sig. Pappa kom till världen 1889, och då hade ju den vackra stenkyrkan stått färdigbyggd ett par år. Pappa reste vid 18 års ålder iväg till Minnesota (via Christiania 1907) och återkom först år 1921. Farfar avled 1927.

En viktig socioekonomisk fråga att ställa är: vilka var det som drev detta kyrkobygge? Det var knappast glasbruksarbetarna eller emigranterna.

Forskningen fortsätter naturligtvis. Påverkan av Pukebergs Glasbruk svår att få kläm på. Men bruket var vid slutet av 1800-talet en av de största arbetsplatserna i Sverige... S:t Sigfrids socken och Nybro köping expanderade befolkningsmässigt.

Sist, något om min farfarsfar, Gustaf Ekström. Denne man var också gift tre (3) gånger och han hade också tio (barn). August blev det sjunde barnet 1850, och antog först efternamnet Gustafsson efter sin far men ändrade sedermera till Ekström...
Gustaf Ekström, född 11/11 år 1797 i Skatelöv, Kronobergs län, Småland.
Gustaf anges vara gårdssmed och möjligen var hans far verksam hos greve Hamilton vid Huseby Bruk (som fröken Florence Stephens ärvde). Vi återfinner sen, fr o m 1846, alla Ekströms nere i Blekinge på en plats som heter Bäckasjögärde, Backaryd. Ligger mitt emellan Konga i Småland och Bräkne-Hoby i Ronneby kommun.

Denna sida är överspelad när det gäller farfar, August Ekström

Gå i stället till den nya 'farfar.html'

DSC02591

Uppåt