Från skolgården Rudbecksskolan i Sollentuna, 1998

29nov2002     29 nov 2002  

 

andraklass-1941

Folkskolor i Småland

Ofta åberopas Folkskolestadgan av år 1842. Det har i min födelsesocken, Vissefjärda, hänvisats till att i denna stadga stipulerades att man skulle gå i skolan från sju års ålder till fjorton och att ingen fick lämna skolan före det man fyllt 14 år.

Källa: I Dackebygd årg 2008 (sid 44)

Jag började skolan i Skäveryd den 1/8 1941. Jag fyllde senare samma år sex år, närmare bestämt den 13/11. Att jag fick börja tidigt berodde till del av att jag hade kunnat läsa och skriva sen jag var fem. Möjligen bidrog också tankarna på att, om pojken fick börja tidigt, så kunde han sen komma ut och arbeta och bidra till försörjningen tidigare än annars, vilket ansågs positivt för bygden och för föräldrarna.

Mitt i den tredje klassen kunde jag byta till Alsjö skola och fick därmed en kortare skolväg, 7 km var det till Skäveryd men 'bara' 4 till Alsjö.

Mitt avgångsbetyg från Alsjö skola är daterat den 12/6 1947. Då hade jag gått sex år, i en 6-klassig folkskola. Jag fick börja arbeta direkt utan något längre sommarlov. Den 13 augusti började jag på Carlströms i Emmaboda. Den 13 november fyllde jag tretton och gladde mig åt att få börja arbeta hos Jon Stenberg, vilket jag gjorde redan den 1 december 1947.

Först i november 1948 fyllde jag 14 år!!!

Den där omnämnda regeln om att man skulle få gå i skolan i betydelsen måste gå kvar i skolan tills man fyllt fjorton, den tog man lätt på i den mörka och fattiga skogsbygden där jag växte upp.

Det har grämt mig hela mitt liv att jag inte fick gå i den kommunala mellanskolan i Emmaboda. För att få studera blev jag tvungen att ta värvning vid Flygvapnet, där man erbjöds att under 10 månader få 'läsa in' realskolan. Samtidigt som den teoretiska utbildningen (vi läste svenska, engelska och matematik vid F2 Hägernäs) var välgörande var den militära disciplinen avskräckande och en rätt obehaglig upplevelse.

  Chavéz

jnar kström

jnar kström

jnar kström

Patriotism is your conviction that this country is superior to all others because you were born in it.

William Shakespeare

Hugo Chavéz 2007

   

 

Hugo Chavéz varnar en oljeboss 2007

 

Hugo Chavéz 2009

filmad av Stone:

– Sydamerika genomgår en renässans, var Chávez budskap till världspressen.

Neo-liberalerna i Washington har haft ett ovanligt tufft år på Lido. Häromdagen levererade amerikanske regissören Michael Moore en svidande attack mot den gränslösa girighet han menar kännetecknar hemlandets bank- och finanssektor. På måndagen kom kollegan Oliver Stone med ett liknande budskap mot storföretag som vill slå mynt av Sydamerikas naturtillgångar. Filmen skildrar hur det pågår en fredlig revolution bland Sydamerikas ledare för att bryta USA:s långvariga inflytande över kontinenten. – Sydamerika har för länge sedan upptäckt att världsbanken IMF styrs av USA och gynnar storföretagen.

Privatisering av kontinentens naturresurser är inte till för folkets bästa, säger Oliver Stone. Dokumentären är en slags road-movie där Stone flygluffar kors och tvärs för att samtala med bland andra Argentinas president Cristina Fernández de Kirchner, Brasiliens Luiz Inácio da Silva och Paraguays Fernando Lugo. I en av scenerna tuggar Stone kokablad och spelar fotboll med den bolivianske presidenten Evo Morales. Idén föddes när Stone ville undersöka varför Chávez demoniserades av högervridna amerikanska tv-medier med Fox News i spetsen. Tvärtemot Fox News tecknar Oliver Stone ett sympatiskt porträtt av en ledare som slåss för de svaga och som vågade utmana Bushregimen.

– De amerikanska mediernas enögda demonisering av folkvalda, utländska ledare är både korkad och löjeväckande.
Men när jag väl började filma växte det till en mycket större berättelse.
Chávez är ett historiskt fenomen, en man som förbättrat levnadsvillkoren för så många venezuelaner och som håller på att lyckas ena hela kontinenten.
Naturligtvis är de gamla oligarkerna inte glada över utvecklingen, säger Oliver Stone.

Chavve har talat: 

 

   

non

Vanadislunden med S:t Stefans kapell 1905

Vanadislunden i Stockholm ca 1905. Nyplanterade träd och breda gångvägar runt S:t Stefans Kapell som i dag nästan helt döjs av grönska.
Fotot är från Stockholms Stadsmuseum.

non

 

funeral_1968

Barn och barnbarn vid mammas begravning 4 september 1968.

Minnet av GunnarFolkskolanUpp
URL: http://ejnar.se/einar.html
Update: 2011 11 10

non

U p p  —   main map content   —  höst 2004  —  ee och mr Durand  —   € € Δ 29° varmt  —  BOK  —  e.o.f.

Valid CSS! Valid XHTML 1.0 Transitional