Upplysande

En liten bild på det vackra Stockholms Stadsbibliotek i morgonsol

Biblioteket  —  ett i alla bemärkelser bra bibliotek! I sjuttio år har det nu stått där, Stockholms Stadsbibliotek, Huvudbiblioteket. Byggt 1928, arkitekt: Gunnar Asplund. Vackrast kanske i kvällssol från höjdpuckeln på Karlbergsvägen i nordväst. I postens brevbärarbroschyr var ett vackert foto taget från sydost över den då vattenfyllda dammen i Observatorielunden. Asplund har skapat helheten. Klottrare vill dock inte se skönheten utan förstöra och göra andra förargade. Det finns inget vatten i dammen men arrangemang för unga rullbrädesåkare som åker så det smäller över halva Vasastan. Trots allt, ett av de mest avplåtade objekten i vår huvudstad! De flesta fotograferna är arkitektstuderande, långväga ifrån.

Upp     Ned

Klassfoton

• 
• 
• 
• Först småskolan i Skäveryd. Tror det är ht 1941 men är inte helt säker. Sen är det 'storskolan' i Skäveryd, dvs Palmblads skola. Gick där bara en termin, i tredjeklass, men det hanns tydligen med en fotografering, höstterminen 1943.
• Sista kortet är från tredje klass vt 1944 i Alsjö skola.

På båda korten från Skäveryd blandas gossar och flickor. Men så var det inte i Alsjö skola där Selma Nilsson bestämde det mesta. Fler skolkort finns upplagda: folkskola 1941 samt Örebro 1958.

Upp     Ned

Vissefjärda socken gränsar i söder till Blekinge och i väster till Kronobergs län. Numera ligger alltihop i Kalmar län och kommunen heter Emmaboda, närmast bekant för Mulle och Masse samt Erik Hell som alla tre spelade i samma lag i division 2. Två som blev poliser i Peking (IFK Norrköping) och en som blev skådespelare.
Några författare att nämna från storkommunen är Elisabeth Bergstrand-Paulsen, Gertrud Lilja båda från Långasjö s:n. Torsten Ehrenmark skrev om Emmaboda en bok men mest känd är nog Moberg från Algutsboda s:n. Andra bekanta personer? Industrifolk som Stenbergarna och Åfors förstås. Arbetshemmet Ödevata, som 1943-1944 var ett 'annex' till Kalmars fängelse, spelade interner, asylsökande och eventuella krigsförbrytare, fotboll ... under påbjuden tystnad, På anstalten vid sjön Ödevaten satt kändisar ibland när inrättningen senare var till för att hjälpa (?) alkoholister. Försumliga fäder fanns där på det s. k. arbetshemmet, när jag var liten, bl.a. en avlägsen släkting. Därefter fyllde man på med flyktingar. Till slut blev det fiskecamping av anläggningen. Hoppas den är miljöcertifierad!
Barndomshemmet finns nu med på ett svart-vitt flygfoto samt på en fotofil med bl.a. den röda ladugården.

Ängsslåttern på Finnagärdet

När jag var mellan 7 och 10 år, det torde ha varit under andra världskriget var jag med om slåttern på Finnagärdet. Det var ett stort uppbåd av folk. Själv var jag för liten för att behöva delta i arbetet men tillräckligt gammal för att minnas dofterna av timotej och klöver och hur roligt det var se så mycket folk och hur grönt och vackert det var. Männen slog och kvinnorna räfsade naturligtvis. Det som är märkvärdigt är att det sen aldrig mer förekom en liknande slåtter och att Finnagärdet på kort tid förvandlades till skog. Jag skulle kunna ha drömt det hela och har ibland undrat om det verkligen var så att Alrik Jonsson uppbådade massor med folk för att på denna utäga skörda hö. Men det var sant och kanske kunde det förklaras med krigstiden, ransoneringen och beredskapsåtgärderna av de mest skilda slag. Och att Finnagärdet, en slåtteräng i Vissefjärda socken, existerat, det kan jag se av gamla kartor.