Hur man kan parkera får Du reda på telefonledes. Svänger Du
från Luntmakargatan till höger uppför Markvardsgatan ser Du
strax skylten på ett av de nyaste garagen i stan,
under Norra Reals skolgård. Det är bara att köra rakt fram
och korsa Döbelnsgatan! En karta finns förstås över närmsta
omgivningen.
Jag har numera en egen vägbeskrivning: dvs,
hur man kör för att besöka mig på Luntis 91...
For identification purpose some pictures.
En liten bild på det vackra Stockholms Stadsbibliotek i morgonsol
musik: Bibliotekssången! - från Finland
The Library Song hämtades från www.kirjasto.sci.fi/libsong.htm
Biblioteket — ett i alla bemärkelser bra bibliotek! I sjuttio år har det nu stått där, Stockholms Stadsbibliotek, Huvudbiblioteket. Byggt 1928, arkitekt: Gunnar Asplund. Vackrast kanske i kvällssol från höjdpuckeln på Karlbergsvägen i nordväst. I postens brevbärarbroschyr var ett vackert foto taget från sydost över den då vattenfyllda dammen i Observatorielunden. Asplund har skapat helheten. Klottrare vill dock inte se skönheten utan förstöra och göra andra förargade. Nu i år finns inget vatten men arrangemang för unga rullbrädesåkare som åker så det smäller över halva Vasastan. Trots allt, ett av de mest avplåtade objekten i vår huvudstad! De flesta fotograferna är arkitektstuderande, långväga ifrån.
Liksom för de flesta andra har intresset för hembygden inte
tidigare varit så värst stort. Men med åldern kommer tankarna
på hur det var, hur det en gång kan ha varit. Hur mycket
spannmål maldes i vattenkvarnen som låg i närheten?
Vattenhjulet var intakt ännu omkring 1940 minns jag. I bäcken
lärde vi oss simma.
Andra frågor är exempelvis varför det finns så mycket
slaggvarp i bygden. Alsjökulla utsatt på
kartan
Det som jag först vill ha svar på - om det går - är varför
vissa ortnamn ändrats på senare tid. Jag vet bestämt att
man under min skoltid ändrade från Kjesmåla till Käsemåla. På
betygen från folkskolan
står det Kjäsemåla. Minns inte någon debatt om detta. Det kom
upp en vägskylt. De flesta kanske trodde det var felstavat av
vägförvaltningen men så småningom dök det nyare namnet upp i
skattsedlar o.a. skrivelser från mera officiellt håll.
Eftersom nästan alla privatpersoner lyckades stava fel på
Kjesmåla - det såg vi på kuverten - kunde man tro att
namnändringen kom till därför att Kjesmåla var hopplöst svårt
att stava rätt. Kejsemåla, Tjesmåla och Kersmåla minns jag
några skrev till oss! Det gamla uttalet levde kvar i
ortsbefolkningen och jag hörde aldrig någon säga Käsemåla, vare sig med k-ljud eller tje-ljud. Om
någon efterforskat saken, och vet något om varför det
ändrades så flitigt i ortsnamnen i Vissefjärda, var snäll och
skriv några rader till mig om detta.
Har via en googlesökning kommit fram till att namnändringen
företogs den 9 april 1942, vid Länsstyrelsen i Kalmar.
Ett föga demokratiskt beslut — välvilligt tolkat, en
urkundsförfalskning — om man så vill, med straffsats
1 - 5 års straffarbete (1942). Alla inhemska nassar —
inte mindre än fem (5) landskanslister vid Länsstyrelsen i
Kalmar finns reggade som sådana, [Se solistan!] 1941, de
trodde vid denna tid på att snart var det bara Wurst und Käse
och tyskklingande ord som gällde. Den tyska sommaroffensiven
1942 gladde viele Leute unheimlich und vändpunkten i det
andra världskriget, den vid Stalingrad, kom först efter
inringning och mer än två månaders hårda strider i slutet
samma år (1942). Men Kjesemåla blev, med ett penndrag, och
med bestående verkan namnändrat.
För vem bryr sig?
Tidigare hette sjön Kjessjön men den fick ett nytt namn: Kässjö. Det blev två bokstäver kortare men knappast lättare att uttala, eller vad tycker du? Socknen hette f.ö. Wissefjerda så sent som 1871. Det var väl onödigt att ändra på det namnet också!
Varför ändrade man?
Vilhelm Moberg skriver att måla betyder utmark. Hans teori är att för så där 2000 år sen så ökade befolkningen hastigt. Endast den äldste sonen kunde få ärva gården. ý?vriga barn måste dra till skogs eller på vikingatåg. De som drog till skogs etablerade där boplatser och ställen som tidigare ansetts olämpliga för boskapsskötsel och odling. Så uppstod byarna med namnen Brändemåla, Fornamåla, Gajemåla, Gusemåla, Parismåla, Bönemåla, Knappsmåla, Stekaremåla, Lassamåla, Bussamåla, Wargsmåla, etc
Källa: Min svenska historia, Från Oden till Engelbrekt (V. Moberg)
| äldre namn | nytt namn |
|---|---|
| Gustafsbygd | Gustavsbygd |
| Kjesemåla | Käsemåla |
| Kjessjön | Kässjö |
| Skinnbo | Skinnabo |
| Skuteryd | Skutaryd |
Kjesmålen, (Käsemålen) 136 meter ö.h. - där jag föddes ligger i följande koordinater:
56° 37´ N, 15° 38´ E
En skaplig
karta får du upp här, dock med en märklig stavning (Kasem
la) som beror på att det är en amerikansk karta. Vissefjärda
socken gränsar i söder till Blekinge och i väster till
Kronobergs län. Numera ligger alltihop i Kalmar län och
kommunen heter Emmaboda, närmast bekant för Mulle och Masse
samt Erik Hell som alla tre spelade i samma lag i division 2.
Två som blev poliser i Peking (IFK Norrköping) och en som
blev skådespelare.
Några författare att nämna från storkommunen är Elisabeth
Bergstrand-Paulsen, Gertrud Lilja båda från Långasjö s:n.
Torsten Ehrenmark skrev om Emmaboda en bok
men mest känd är nog Moberg från Algutsboda s:n. Andra
bekanta personer? Industrifolk som Stenbergarna och Åfors
förstås. På Ödevata satt kändisar ibland när anstalten var
till för att hjälpa (?) alkoholister. Försumliga fäder fanns
där när jag var liten, bl.a. en avlägsen släkting. Ödevata
med sina 16 byggnader som lär stått tomma i flera år
(finns det några hela fönsterrutor kvar?) har nu sålts på
auktion till en person från Hovmantorp.
Barndomshemmet finns nu med på ett svart-vitt
flygfoto samt på en fotofil med bl.a. den
röda ladugården.
GPS = Global Positioning System. Information finns på en särskild sida: gps.htm
När jag var mellan 7 och 10 år, det torde ha varit under andra världskriget var jag med om slåttern på Finnagärdet. Det var ett stort uppbåd av folk. Själv var jag för liten för att behöva delta i arbetet men tillräckligt gammal för att minnas dofterna av timotej och klöver och hur roligt det var se så mycket folk och hur grönt och vackert det var. Männen slog och kvinnorna räfsade naturligtvis. Det som är märkvärdigt är att det sen aldrig mer förekom en liknande slåtter och att Finnagärdet på kort tid förvandlades till skog. Jag skulle kunna ha drömt det hela och har ibland undrat om det verkligen var så att Alrik Jonsson uppbådade massor med folk för att på denna utäga skörda hö. Men det var sant och kanske kunde det förklaras med krigstiden, ransoneringen och beredskapsåtgärderna av de mest skilda slag. Och att Finnagärdet, en slåtteräng i Vissefjärda socken, existerat, det kan jag se av gamla kartor.
Innan
jag fyllt sju år började jag hos Hilma Elman i småskolan i
Skäveryd. Skolvägen var omkring 7 km lång. En dag var det
-41° Celsius. Då fick jag stanna hemma, den dan. Naturhinder
står det i betygsboken.
År 1944 fortsatte jag i Alsjö skola och hade fröken
Selma Nilsson som lärare.
Jag gick där halva 3:e klass och 4
- 6:e klass. I övriga Sverige förekom visst 7-klassig
folkskola, men så var icke fallet i norra Wissefjerda socken.
Där kördes 6-klassigt. Motiveringen var antagligen: Det
behövdes arbetskraft, framför allt i jord- och
skogsbruket.
Vill du se bilden större så klicka på den! (återgå via
backtangenten) - Du kanske känner igen någon eller t.o.m. dig
själv. Vänligen skriv då till mig och berätta! —
E p o s
t
På båda korten från Skäveryd blandas gossar och flickor. Men så var det inte i Alsjö skola där Selma Nilsson bestämde det mesta.
En utvikning om huruvida mitt förnamn, Ejnar, är rätt stavat har flyttats till en speciell sida.
Till Kaizen
Data
Till Hem
Till my
CV
Tack för visat intresse
URL: http://ejnar.se/index_2.html Update: 2011 11 05
U p p
