Den 1 aug 1863 flyttade
N.G. Westlund in i det stora stenhus, som han själv byggt
med hjälp av en byggmästare vid namn Höglund. Därav
namnet Höglunda. Westlund var en handelsman. Butiken låg
i den del av huset som vetter mot vägen, som går i
nord-sydlig riktning uppe på Lekebergsåsen, mellan
Fjugesta och Vretstorp. Westlund sålde senare huset och
år 1886 blev Edlund ny ägare. I den familjens ägo förblev
egendomen sen i nära hundra år.
€uro 
Inte långt från
Edsberg verkade Lydia Lithell (1909 - 1957)
Den omtyckta sången
skrev hon 1947, tonsatt efter rysk folkmusik, sjungen av
många, många.
Jag har hört om
en stad — Lydia Lithell, Kumla
Sillablek och kornblixtar
Ett vanligt himlafenomen, ljungeldar, kunde iakttas under augusti- och septemberkvällarna i de sydöstra delarna av vårt land. Det var åskan utan dunder. Ett ljudlöst fenomen. Kornblixtar eller som man sa, "konblixtar". Folk kallade det även för sillablek.
Det var nämligen så att när sillstimmen vände buk i Hanöbukten och träffades av månens strålar så blixtrade de silverglänsande fjällen upp mot natthimlen där de reflekterades och kunde ses som himlafenomen uppe i Småland, t.ex. i Vissefjärda socken.
'Så nu veten I detta' om ljungeld och sillablek (som Strindberg skrev)!
Den som förfogar över Nordisk Familjebok från 1905 kan läsa att
Kornblixtar utgöras af till formen obestämda ljussken eller flamningar, som plötsligt upplysa en större eller mindre del av himlen....
Vidare:
Kornblixtarna är ljudlösa blixtar, som om sommar- och höstkvällarna upplysa horisonten.
I de flesta fall torde kornblixtarna böra tillskrifvas ett åskväder, som är så aflägset att dundret ej höres på observationsplatsen. Att så alltid är förhållandet, kan dock ej anses vara afgjort.Jag lutar åt sillstim! I vart fall om man den 3 september 1968 befann sig i det triangulära området Åkerby (Ljuder) - Ödevata (Vissefjärda) - Buskahult (Blekinge).
Nerike — upp — hem — o n e — epost