Ned

Observatorielundens uttorkade bäckfåra

Obsan

Dammen i lunden

Varför finns det inget vatten i bassängen?

Bild på det vackra Stockholms Stadsbibliotek i morgonsol   |   Fler bilder från Vasastan

Stockholms Stadsbibliotek   Bibliotekssången! - från Finland

Biblioteket  —  ett i alla bemärkelser bra bibliotek! I sjuttio år har det nu stått där, Stockholms Stadsbibliotek, Huvudbiblioteket. Byggt 1928, arkitekt: Gunnar Asplund. Vackrast kanske i kvällssol från höjdpuckeln på Karlbergsvägen i nordväst. I postens brevbärarbroschyr var ett vackert foto taget från sydost över den då vattenfyllda dammen i Observatorielunden. Asplund har skapat helheten. Klottrare vill dock inte se skönheten utan förstöra och göra andra förargade. Nu i år finns inget vatten men arrangemang för unga rullbrädesåkare som åker så det smäller över halva Vasastan. Trots allt, ett av de mest avplåtade objekten i vår huvudstad! De flesta fotograferna är arkitektstuderande, långväga ifrån.

150.red

Dammen 2004 i Observatorielunden

150.red

Vi i Vasastan

Så här skrev lokaltidningen 27 april 2011:

Obsan är Vasastans knarkpark nummer ett Kungsan är stans farligaste park och Observatorielunden är en av de knarktätaste. Åtminstone om man ser till antalet brott som anmälts i stans populäraste parker de senaste fyra åren. Det är tidningen Metro som granskat de drygt 4 000 brott som anmälts i eller i anslutning till innerstans populäraste parker 2006-2010. Sammanställningen visar att Kungsträdgården är den park där det begås flest brott i hela innerstan. De vanligaste brotten är fickstölder samt vålds- och narkotikabrott. Nästan 500 anmälda fickstölder skedde i Kungsträdgården under de aktuella åren. Flest knarkbrott i stadsdelen, 123 stycken, anmäldes i Obsan.

Anmälda brott i Norrmalms parker 2006-2010:
Kungsträdgården - 809
Observatorielunden - 141
Vasaparken - 64
Berzelii park - 54
Hagaparken - 21
Vanadislunden - 11

150.red

Sex år senare

Året är 2002. Exempelvis tidningen den 22 oktober (Vi i Vasastan) behandlar återigen problemen med Observatorielunden. De som haft entrepenaden för områdets skötsel ska nu sägas upp. Sanningen är att det som kostade 60 milj kr att anlägga, kom sen att misskötas på det grundligaste. Själva anläggningsprojektet sköttes ok - jag tror det var NCC. (hoppas bolaget tjänade bra på affären)
Men sen, att hela parken på något sätt skulle skötas, underhållas, ogräsrensas etc ! Jo, det blev till ett "projekt besparingar /privat-entrepenad /låt det förfalla"...
Märkligt att inte demokratin fungerar bättre, nu med stadsdelsnämnder och allt.

EE 2002-10-23
Klockan 12

Om jag står vänd så här
och solen värmer nacken,
då har jag norr så där
likt skuggan uppå backen.
och väster är åt vänster,
och öster är åt höger,
och söder är åt solen,
åt solen varm och kär.

Källan

restes år 1930 i Observatorielunden.
E. Gunnar Asplund, (1885-1940), den världsberömde arkitekten, ritade också Stockholms Stadsbibliotek och f.ö. hela denna byggnads omgivning, Observatorielunden.
Bäckfåran sinad. Jag vädjar härmed till Stockholms politiker och till Norrmalms kommundelsnämnds ledamöter att skruva på vattnet och att ansa bort ogräset. Vi är väl alla ansvariga för sakernas tillstånd: att pengarna är slut men ändå undrar jag om inte en medborgarmobilisering vore av nöden.

Detta skrev jag redan 1998. (glädjande nog, släpptes vatten på den 9 juli 1999.)

Albert Lindhagens skapelse från 20-talet var för bara några år sedan en blomstrande, svalkande park med den stora dammen som naturligt centrum. Här har generationer av Stockholmsbarn plaskat under heta sommardagar. I dag är dammen tom och hela området har fått förfalla. Ett projekt som kostade x miljoner skulle försköna parken. Enda påtagliga förändringen blev sämre handikapptillgänglighet genom bygge av trappsteg där aldrig tidigare trappsteg funnits, svåra ogräs där buskar borttagits samt som sagt: inget vatten i bäcken, ej heller i den nytätade dammen.

Nu är det ett år sen detta skrevs. NCC är i full gång med Observatorielunden - det kan nog bli bra. Vatten i bäck och damm syntes exempelvis i går den 3 juli 1998. Dessvärre också sett de döende pilarna och Sveavägens sjuka lindar.

År 1999 fick vi uppleva en fullständig och total torrläggning av området kring Observatorielunden. Olle Bengtzon (journalistpriset 1980) skrev om eländet: ASPLUNDS DAMM BLEV SKATEBOARDDAMM den 18/9 1999 i tidningen Expressen.

150.red

Observatoriekullen

På kullens topp finns Observatoriet och Observatoriemuséet. Höjden är 42 meter över havsytans nivå. Nere på Sveavägen är det endast 10 m.ö.h. och på parallellgatan Luntmakargatan endast 7 m.ö.h. Nivån över exempelvis referensytan på Karlbergskanalen eller Brunnsviken är ännu lägre. I somras steg Elbe sju meter, såväl i Prag som i Dresden...........

150.red

Upp     Ned

150.red

Källan restes år 1930 i Observatorielunden, E. Gunnar Asplund - 1885-1940 ritade också Stockholms Stadsbibliotek och dess omgivning. Bäckfåran sinad. Jag vädjar härmed till Stockholms politiker och till Norrmalms kommundelsnämnds ledamöter att skruva på vattnet (glädjande nog utfört 9 juli) och att ansa bort ogräset. Vi är väl alla ansvariga för sakernas tillstånd: att pengarna är slut men ändå undrar jag om inte en medborgarmobilisering vore av nöden

Den 19/9 1998 såg jag "the rat installation" (inte lika bra som den nere vid Stureplan med dansarna och rymdvarelserna med avgas-slangarna under den där Nordstjernan-skylten på det anrika Axel Johnson gruppens hörnhus.) Den röda stjärnan kommer år 2002 att åter lysa i skogen. skogsstjernan! Det var råttor som klättrade i trädet ! ! invid den torrlagda dammen nedanför den påkostade och vackra promenadvägen från Stadsbiblioteket söderut mot Handelshögskolan, tio meter över Sveavägens nivå. Anno 1998. Jag anser det är ett problem att få uppleva råttor så nära inpå sig. Lösningen som jag härmed föreslår, är att ett par katter får sitt hem uppe på Observatoriekullen. De äter snart upp alla råttor, för de var inte så stora, som de är nere på Södermalm. McDonalds föder råttor som föder trevliga katter! Kunde sen katterna skrämma slag på de nattliga klottrarna så vore allt fulländat. Barnen skulle bli glada. En del hundar skulle förstås bli lite irriterade men vad gör det. Bara inte heroinisterna stör katterna. Katten har nio liv men en heroinist dock bara 1½.

Observatorielunden blev faktiskt alldeles utmärkt efter den omsorgsfulla saneringen. Gedigna stentrappor och välasfalterade gångar med fina räcken. En belysning som är en fröjd avnjuta ljumma höst- och vårkvällar. Ett till synes olösbart problem är klotter. Samme person, förmodligen en sjuk missbrukare, tycks göra det överallt och år från år. Denne gäckar polisen eller är det polisen som inte bryr sig. Det finns givetvis grövre brott i en storstad. Men att man känner igen en del tags ger verkligen inte igenkännandets sanna glädje. Fastmer en olustkänsla. Man blir benägen tro att hela samhället rutschat nedåt, utom all kontroll, att ingenting längre är styrbart, välordnat. Man tänker att kanske var det värre ändå 1709, 1809 eller 1825. Men 1998 ! ! !

150.red

150.red

Ned

150.red

DSC03218
Renovering av bäckfåran

150.red

Ned   

150.red

Tidningen Expressens bostadsreporter Olle Bengtzon skriver den 18/9 1999 att "Politikerna torrlägger Stockholms anseende":

"Mer utmanande föraktfullt mot stadskultur kan politiker knappast uppträda".

Läs gärna hela Olle Bengtzons tidningsartikel:

Skam på torra land. Det är inte ofta man kan ta till denna slitna klyscha, och ha fog för den. Men nu!
"Skam" representeras av de inskränkta lokalpolitiker som drabbat huvudstaden.
Och "torra land"? Jo, denna sommar har dessa politiker i oklokt sparnit stängt av vattnet i dammen vid Observatorielunden. Den spegeldammen utgör en levande del av ett av landets yppersta och internationellt mest kända byggnadskonstverk, Stockholms stadsbibliotek av Gunnar Asplund (1885-1940).
Från 1918 arbetade Asplund med en stadsplan för området kring Observatorielunden och komponerade under 20-talet med stor omsorg in biblioteksbygget i stadslandskapet. Han prövade flera förslag till samspel mellan byggnader, vatten och den mäktiga Observatoriekullens grönska.
Det var också denna helhetslösning som vann världsrykte, den uppstramade nyklassicism som förebådade funktionalismen.
Under 1997-1998 upprustades även den med åren hårt slitna omgivningen kring biblioteksbyggnaden: dammen och bäckfåran från Observatoriekullen liksom muren längs Sveavägen, med ett smäckert skärmtak som bildar avslutning, närmast Handelshögskolan.

I våras, när kulturhuvudstadsåret alltså var till ända, beslöt Stockholms nya politiska majoritet att efter skattesänkning spara in på vattnet (!) och i stället fylla dammen med  —  skateboardramper.

Mer utmanande föraktfullt mot stadskultur kan politiker knappast uppträda. Det äventyrar också i hög grad både Stockholms och Sveriges anseende. årligen vallfärdar ju konst- och arkitekturintresserade från hela världen hit för att se Stadsbiblioteket och skogskyrkogården  —  Asplunds främsta verk. [ . . . ]

Så långt Olle Bengtzon......

Om år 1998 i Stockholm kan du t.ex. läsa i Dagens Nyheter (DN) i dag den 20 april 1998: Välkommen till Stockholm, staden mellan groparna. Vidare: I Europas kulturhuvudstad pågår flera hundra gatuarbeten samtidigt. Flera av dessa är stora - t.ex. Odengatan har sett ut som ett slagfält, på S:t Eriksplan totalt kaos.

Kungsträdgården har man hållit på att upprusta i tio år. Här utanför, i Observatorielunden har man bara hållit på i tre-fyra år - men det det ser ut att bli bra (!) med den försiktigt välgjorda trädgallringen. Man kommer lättare att kunna se folk när de uppehåller sig i lunden och uppför sig (eller motsatsen) - allt kan göras i Lunden av stora och små av kvinnor och av män. Bristen på toaletter är uppenbar. Det går väl att ordna?

150.red

Upp

150.red

Varje dag får man höra att pengarna är slut. En iakttagelse som gjorts är att det ändå ofta finns pengar till projekt dvs aktiviteter med klar början och ett distinkt, kristallklart slut. Så var man t.ex. häromåret ute och byggde om i Observatorielunden. Bl.a. nya parkvägar och nya buskar. Det var inte något större fel på de gamla buskarna. Däremot hade de inte skötts varje år som de skulle ha behövt skötas för att riktigt trivas bland folk.
De nya parkvägarna försågs med trappsteg. Sådana fanns inte tidigare. 1995 kunde man obehindrat rulla runt med rullstol. 1997 är det svårare, avsiktligen eller inte, så är det i alla fall frågan om medborgarna upplever detta som en standardhöjning. Det är i dagens läge mycket ogräsväxter. De gamla, friska som höll undan ogräset har ju tagits bort i ett projekt. Det fins inte pengar att sköta parken, påstås det. Detta kan vara sant.

Nu, något senare i juli månad, gläds jag mycket åt tvenne saker: dels att vattnet äntligen släppts på i den uttorkade bäckfåran dels att det har rensats ogräs i Observatorielunden.

Detta skrevs sommaren 1997

150.red

150.red

Upp

150.red