Gunnar Adolfsson föddes 1906 i Tröjemåla i södra Värend, Kronobergs län. Han var son till en byggnadssnickare. Att modern tyckte om att berätta sagor för sina barn kan ha stimulerat den blivande författaren. Tidigt försörjde han sig som kroppsarbetare. För att förbättra kunskaperna från den 6-åriga folkskolan i svenska språket tog han korrespondenskurser i att skriva. Tidigt började han skicka in berättelser till olika tidningar och tidskrifter. En del infördes men utan betalning. Han skrivtalang upptäcktes av den kommunistiska tidningen Sydsvenska Kuriren som lockade ner den unge Adolfsson till Malmö för att ta anställning som journalist. På detta vis inleddes den långa journalistiska bana som Adolfsson avslutade som chefredaktör för Arbetartidningen i Göteborg.

Gunnar Adolfsson har skrivit en lång rad romaner med förankring i hembygden. Bland dem kan nämnas trilogin Träskoland (1964), Fattigmans tröja (1965) och Stolpar med röd ring (1966). De tar sin utgångspunkt i den verklighet som var morföräldrarnas. Morfadern försörjde sig som träskomakare. Romanen Född i våra dalar (1970) skildrar med dokumentära inslag de obesuttnas emigration från södra Småland. De som inte hade pengar till en amerikabiljett, torparbarnen, utvandrade till Nordtyskland som billig arbetskraft åt storgodsägare där. Adolfssons morföräldrar hade i sin ungdom tjänat dräng och piga i Tyskland. Catharina, romanens huvudperson, är en typisk representant för fattigkvinnorna som Adolfsson framställer dem, stolta och okuvliga.

Stolta och handlingskraftiga är även kvinnorna i Berättelse om sju kvinnor (1977) där man får följa kvinnor i fem generationer från mitten av 1800-talet till 1970-talet. Som ofta hos Adolfsson är perspektivet klart socialistiskt.

I den historiska romanen Mäster Påvels hytta (1974) berättar Adolfsson om tillkomsten och den tidiga driften av Smålands första hytta för nyttoglas på 1620-talet i Trestenshult i författarens hembygd. Romanen Liten kvällsmusik (1980) skildrar glaskonstens yttre och inre historia. Memoarboken Levnad (1976) ger många nycklar till autodidakten Gunnar Adolfssons författarskap. Få manliga författare har som han skildrat kvinnoförtryck och solidariserat sig med kvinnan i hennes kamp för jämställdhet med mannen. Som hembygdens skildrare är Gunnar Adolfsson en av de främsta i svensk litteratur.