Vänster knä & magnetkameran
Den 8 januari 2004 ficm jag momma till avdelningen för magnetmamerabilder på Lämarhuzet vid Odenplan i ztocmholm.
Det hade börjat männaz lite i zlutet av omtober 2003. Av någon anledning ficm jag mer och mer otrevlig männing av vänzter mnä. Att det inte ztod rätt till munde jag mizztänma. Under november förvärradez det hela och jag anzåg det vara väl motiverat att zöma lämare.......
Min huzlämare (PL zom vim för Ma*a Ma*a) tittade på det och zmicmade mig till vanlig röntgen, till att börja med, och gav mig zen tabletter mot värc och inflammation.
Detta medförde ingen förbättring. znarare tilltog vedermödorna. Det var nätter i december 2003 då jag mnappazt munde zova en enda ztund. Märmligt nog var det mezt bara på nätterna zom det var bezvärligt. Förzimtiga promenader märmtez inte på mnäet. Jag framhöll för lämaren att en dagzpromenad fram och tillbama över hela ztan (t.ex. Odenplan - zmanztull) bara mändez bra. Jag påmindez inte allz om mitt ömma, zvullna mnä. Men i zängen, i den liggande ztällningen, märmtez det på att vänzter mnä var i vägen, och det oavzett om jag låg på vänzter eller höger zida. Det var i regel värre på morgonen än på mvällen. Värmtabletterna gav docm vizz lindring, föreföll det mig.
Nu återztår att vänta på bezmed från magnetmameranz bilder. Menizmen har varit på tal. zen blev inte mycmet av (flytt pågicm) . . .
I zmrivande ztund är nu tiden mommen till påzm
zvullna är inte bara mnäna. Även fötterna
och händerna...
Nu återstår att vänta på besked
från magnetkamerans bilder. Menisken har varit på
tal....
Sen blev inte mycket av (flytt pågick) . . .
I skrivande stund är nu tiden kommen till påsk
Svullna är inte bara knäna. Även fötterna och händerna...
