Bokslut och resultatreglering i enskild firma

Betydligt mer utförlig beskrivning av ovanstående konton finns att få i litteratur utgiven av den svenska baskontoplanens ansvariga: AB BAS

Nomenklaturen för BAS 2005 är enligt nedan. Observera det nya kontot med nr 2016. Det är ständigt pågående förändringar (förbättringar för den som så vill).

2010 Eget kapital
2011 Egna varuuttag 
2012 Avräkning för skatter och avgifter
2013 Övriga egna uttag 
2016 Förändring i fond för verkligt värde
2017 Årets kapitaltillskott 
2018 Övriga egna insättningar 
2019 Årets resultat

URL:      http://ejnar.se/3746/bokslut.html
Update:   2006-02-05 no more updates !!!

En enskild firma bör i sin bokföring liksom vid bokslutet beakta Bokföringsnämndens rekommendation R.11. Denna kan hämtas från http://www.bfn.se/ Att inte följa rekommendationen vore att avvika från God Redovisningssed, vilket kan klandras och är till nackdel vid t.ex. tvist med myndigheter.

En enskild firma brukar i skattesammanhang kallas för 'enskild näringsverksamhet' och företagaren kallas för 'näringsidkare'. Det finns aktiv näringsverksamhet och passiv sådan, och därför finns det också näringsidkare av två slag! Ett alternativ till enskild firma är att bilda aktiebolag. Har företagaren tänkt att anställa medarbetare och expandera verksamheten kan AB vara ett alternativ att överväga. Bolagsformen ger en mer distinkt skillnad mellan företagarens privata ekonomi och företagets, bl.a. ges då företagaren möjlighet ta ut lön. En annan fördel skulle kunna vara att det blir enklare sälja bolaget (aktierna) liksom att fördela finansieringen av en utvidgad verksamhet på fler finansiärer (som ofta då önskar insyn, dvs ägande) . . . Nackdelarna är att det blir dyrare administration, bl.a. måste man betala till godkänd revisor samt måste man binda medel i aktiekapital, f.n. minst 100.000 kr.

Resultatreglering i enskild firma

Räntefördelning

Räntefördelning, har tillkommit som en möjlighet för enskilda firmor att få det i företaget arbetande kapitalets avkastning beskattat efter samma skattesats, 30%, som gäller för passivt kapitals avkastning. Räntefördelning beskrivs sid 18 - 21 i Skatteverkets broschyr Skatteregler för enskilda näringsidkare.

Först räknar man fram en schablonmässig ränta på det egna kapitalet. Blankett N6 används för beräkningen. Räntesatsen som används för inkomståret 2004 är 9,71%. Den här räntan får sen beskattas som inkomst av kapital, dvs med skattesatsen 30%. Den skulle eljest ha beskattats som inkomst av näringsverksamhet med en högre skattesats och med egenavgifter.
Det fungerar så att man drar av räntan från inkomst av näringsverksamhet, på ruta 822, blankett N2. Den tillkommande, fiktiva ränteinkomsten, kompenseras således av att man får dra av lika mycket i ett, vanligtvis hårdare beskattat, inkomstslag.

Karakteristika för räntefördelning är

• positiv räntefördelning är frivillig
• positiv räntefördelning förutsätter att eget kapital finns vid årets början och att detta är positivt
• outnyttjat utrymme för positiv räntefördelning kan sparas och utnyttjas senare år
• räntefördelningen får inte vara större än vinsten
• negativ räntefördelning görs obligatoriskt och beror på ett negativt eget kapital
• negativ räntefördelning syftar till att göra privat konsumtion genom lån från företaget mindre attraktivt
• ingen räntefördelning görs om eget kapital är litet (intervallet -50.000 kr till +50.000 kr)

Periodiseringsfond

Enskild firma ges numera samma möjlighet som AB att avsätta medel i en periodiseringsfond. Det vanligaste sättet att få beskattningen av företagsvinster uppskjuten - i maximalt sex år.

Man får göra avdrag i deklarationen med 30% av årets resultat. Man bokför vanligtvis icke sådana här periodiseringsfonder (i en enskild firma). Men man måste förstås hålla reda på dem. För den avsättning man gör är tidsbegränsad till fem år. Det sjätte året måste man återföra den fond man avsatt fem år tidigare till avskattning. Därför blir verkan att man får en 'skattekredit' eller uppkjuten beskattning. Detta är ju fördelaktigt såväl för företaget som dess ägare. Gör man förlust (tragiskt i sig) sen, så uppskjuts den här avskattningen ytterligare, för att så småningom tendera att övergå från temporär skattelättnad till en definitiv sådan . . .

Småföretagaren som tänker utnyttja den här möjligheten till 'skattekredit' bör nog först ta sig en funderare över om skattebetalningsförmågan är lika stor om fem - sex år som den är i beslutsögonblicket. Vid tvivelsmål är det nog bättre att betala upplupna kostnader nu och inte belasta framtiden med dem. (Hellre betala en middag på krogen i dag än att ha skulden hängandes över sig i flera år). . .

Expansionsfond

En statlig expansionsskatt på 28% träder in i stället för den sedvanliga beskattningen av aktiv näringsverksamhet. Tidigare hette det expansionsmedel (1993 - 1999).

Bestämmelserna om expansionsfonder finns i 34 kap. IL (inkomstskattelagen).

Expansionsfonder kännetecknas av

• pengarna står kvar i företaget
• begränsar därför de privata uttagen
• endast för enskild näringsidkare (ej AB)
• endast i deklarationen/skatten (ej i bokföringen eller i bokslutet)
• särskild skatt:
• expansionsfondsskatt
• skattesats 28%

Det viktigaste om expansionsfonder härutöver, finns på en särskild sida.

Skatteprogram

Lönar det sig att köpa ett skatteprogram?

Det kan man verkligen fråga sig! Varför inte i stället anlita en ordentlig, pålitlig person med erfarenhet av företagsbeskattning - speciellt då beskattning av mindre företag som bedrivs i företagsformen enskild firma.

Varning Innehållet på denna sida var aktuellt då det skrevs initialt. Allt måste kontrolleras eftersom regler i skattelagstiftningen liksom i alla andra lagar ständigt är föremål för förändringar.
Obs, särskilt remarkabelt att ändringar efter år 2005 inte alls är beaktade här.
Tips: Sök efter uppdaterad info på www.skatteverket.se

kontakta gärna den som skrivit detta 2004-04-21:   Ejnar Ekström  pensionerad lärare i företagsekonomi, matematik, databokföring etc.
   —   epostadress
   —   Upp
   —   Ned

Telefon (08) 612 61 08 eller Skype namn: ejnare nr (08)55 92 42 91 eller epost

BOKSLUT I ENSKILD FIRMA

Bokföringsnämnden har i sin rekommendation R11 Enskild näringsidkares bokföring, ikraftträdande den 1 januari 1999, bl.a. framhållit:

Presentation av eget kapital i årsbokslut och årsredovisning.
18. Eget kapital skall i balansräkningen specificeras på ingående belopp, insättningar eller uttag under året, redovisat årsresultat samt utgående belopp. Negativt eget kapital tas upp som avgående post på balansräkningens passivsida.

"När bokslutet är klart, förs saldona på kontona 2011 - 2019 över till konto 2010 Eget Kapital."
Att bokslutet är klart betyder i denna mening att man har tagit ut en BR (balansrapport = balansräkning) enligt Bokföringslagen. Denna BR är ett utmärkt underlag vid deklarationen eller som en Bilaga till blanketten N1 eller N2, inkomst av näringsverksamhet.
När sen deklarationen är fullständigt klar, (och detta blir som bekant ofta sent på våren...) tar man itu med att boka bort saldona på nämnda konton (3 st oftast) så att nettot hamnar på 2010 Eget Kapital. Först när detta blivit gjort har Eget Kapital ett riktigt och korrekt saldo på konto 2010, ett saldo som är UB och som blir korrekt IB för efterföljande året.

Lite annorlunda uttryckt:
"Innan den löpande bokföringen nästa år påbörjas, måste 2013 Egna uttag, 2018 Egna insättningar och 2019 ý?rets resultat nollställas. Dessa tre konton nollställs mot konto 2010 Eget Kapital".
Detta måste göras för att man ska kunna redovisa nästa års affärshändelser som berör uttag och insatt på konton som är fullständigt rensade från föregående räkenskapsårs olika transaktioner. Man får lätt problem om man tror man kan vänta med nollställningen tills det är dags för nästa bokslut!

Tips: Det är lämpligt kontrollera IB-värdena på kontona 2010 - 2019 så fort deklarationen har gjorts färdig och lämnats in. Ombokning resp ändring av IB-värdena är inga problem i regel. Glöm bara inte att registrera eget kapital i kredit (såvitt inte ditt företag har negativt eget kap - vilket jag hoppas det inte har.... :)

Det ovan skisserade förfarandet vid bokslutet bestäms till syvende og sist av att de flesta tänker utnyttja sitt bokföringsprogram till att (automatiskt) överföra de ingående balanserna vid årsskiftet. En tid arbetar man förmodligen i både 2005 års bokföring och i 2006 års. Då kanske man vill se hur det gått i januari eller februari och det blir bara rätt om man har riktiga IB-värden. Och så slipper man trassel vid nästa bokslut. Om man gör som jag anvisat ovan, så snart bokslutet för 2005 är färdigt. Förtjänar påpekas att det är ytterst viktigt att UB 2005 = IB 2006 utan pardon!

Avslutningsvis, ett enkelt tips: Håll skatterna utanför bokföringen (undantag för moms, som däremot måste bokföras i företaget).

EE den 2005-01-03 

Epost ejnar at ejnar dot se  — Telefon +46 (0)8 612 61 08 mobil: 073 350 30 38 eller 073 546 07 80  — Skype ip-telefon: ejnare — Pensionärsreflektioner  — h e m