Bredband

Allmänt

• Stokab
• Luntmakargatan
• Bredband
• Operatörer
• Ned
• Nederst

Medan kablarna har blivit mindre så har kapaciteten blivit större och större. En optisk fiber är tunnare än ett hårstrå men den kan ändå överföra miljoner telefonsamtal eller hundratals TV-kanaler samtidigt.

Fibern har fler fördelar. En optisk fiber är till exempel svårare att avlyssna än en kopparkabel eftersom den inte avger någon elektromagnetisk strålning. Den är också okänslig för elektriska störningar.

Optisk fiber är sparsam med naturresurser. Råmaterialet är glas, som utvinns av kiselsand. Ett kg glas räcker till ca 10 km optisk fiber.
Här finns en bild och här en till på fiberoptisk kabel.

Stokab äger och driver ett fiberoptiskt nät i Stockholmsregionen ur vilket kunder erbjuds hyra fiberförbindelser. Under gator och torg, vidare ut mot yttre regionerna, löper mer än hundratusentals kilometer av Stokabs fiber.

Läs mer nedan om syftet med Stokabs verksamhet.

    Kungsträdgården i maj     klickbar bild     Upp

this document is located at... URI:  http://ejnar.se/1677/fiber.html

Ned

Bakomliggande syfte - telepolitisk satsning

Syftet med Stokabs verksamhet är att utnyttja dynamiken i telemarknaden för att stimulera etableringar i Stockholmsregionen och därigenom skapa förutsättningar för en ökad sysselsättning. Därtill kommer förbättring av skolornas arbetsvillkor, bättre offentlig service och ökad tillgänglighet till kulturella utbud. Utbyggnaden av optonätet skall bidra till en fortsatt och positiv samhällsutveckling i Stockholmsregionen.

Ytterligare ett mål med verksamheten är att på ett samlat och effektivt sätt nyttja befintlig kanalisation i form av tunnlar och rör. Därigenom minskas grävningsarbetena i gator och mark. Den befintliga miljön skonas samtidigt som hinder för gång- och fordonstrafik minimeras.

Den grundläggande tanken - satsningen på att tillhandahålla teleinfrastruktur utan att samtidigt erbjuda teletjänster har rönt stor uppmärksamhet och varit föremål för ett internationellt intresse. Den har fått efterföljare på olika platser i världen.

Fiberoptiskt nät - svart fiber. Stokab bygger ut och driver ett eget nät av fiberoptisk kabel i Stockholms län. Fibrer i nätet hyrs ut till operatörer (för teletjänster till slutkunder) och till slutkunder (för egen intern trafik). Stokabs kunder får ett exklusivt nyttjande till en "egen fiberstruktur". Stokabs verksamhet är begränsad till enbart svart fiber, dvs fiber utan aktiv ändutrustning. Stokab erbjuder alltså inte några teletjänster. Stokabs kunder får själva svara för den elektroniska utrustning som krävs för överföring av teletrafik. För att hålla en hög tillgänglighet i nätet finns en serviceverksamhet igång dygnet runt årets alla dagar.

Another country:   Chávez land

Galleri       Skuteryd       fotoalbum       h e m       hel.htm       nederst       upp

from egon: noll

fr hissblom:

hissblomman

• Antamåla
• Hissen
• Blomman

Blumen im Fahrstuhl

en ny sida 2001-02-22

Antamåla rör

Antamåla rör är en åsliknande ansamling av stora stenblock. Åsens längd är cirka 150 meter, dess bredd cirka 50 meter och dess högsta höjd cirka elva meter. Södra delen av åsen är frånsett vissa lavar helt fri från vegetation. Blocken är vanligen av granit och har en medeldiameter på ungefär en meter och en maxdiameter på tre meter. I norr finns en del finare material. Denna del är bevuxen med såväl barr- som lövträd. Antamåla rör är unikt.
Hur det uppkommit är oklart. Stenblockens runda form tyder emellertid på att de transporterats i rinnande vatten. "De stora blocken har sannolikt transporterats av en isälv med mycket stor vattenföring. Blocken kan ha ansamlats i samband med att isälven brutit igenom en tillfällig dämning i isen eller genom att block från isälvens bottenbädd rasat ned" (Gert Knutsson 1962 & 1974).

Antamåla rör ligger cirka fem kilometer sydväst om Vissefjärda vid länsgränsen mot Blekinge strax söder om Eremitemåla. En skylt som hänvisar till naturminnet finns uppsatt i korsningen mellan väg 120 och vägen till Eremitemåla.

Min källa är närmast Länsstyrelsen i Kalmar.

men en alternativ källa: Enligt sägnen stördes en trollkäring av ljudet från kyrkklockorna i Vissefjärda. Hon bestämde sig för att gå till kyrkan och med sig hade hon hela det muselmanska förklädet fullt med sten. Hon tappade dem på ett ställe mitt i skogen   —   ANTAMÅLA RÖR.

URL:      http://ejnar.se/3747/fiber.html
Update:   2009-09-10

merged fem sidor mars 2009 - redigering krävs

Tema: periodiseringar vid bokslut

Vi har hunnit med att arbeta med periodiseringar som avskrivningar, varulagerförändringar, skulder över bokslutet för avdragen skatt, sociala avgifter, moms etc. Däremot återstår en del vanliga fall som i nästan alla företag blir aktuella för periodisering. Det handlar om upplupen ränta och förutbetalda kostnader.

En del principer och bakgrund ges på min sida "Periodisering", som rekommenderas alla kursdeltagare som tror sig behöva/kunna arbeta med bokslut under stundande praktikperiod. Sidan innehåller övningsexempel — givetvis med facit.

Upplupen ränta

Många företag har banklån. Lånets ränteförfallodag ligger nästan alltid vid en tidpunkt som är skild från bokslutstidpunkten. T.ex. upptäcker man vid bokslutet 31/12 2001 att man senast betalde ränta den 11/11 2001 och att nästa räntebetalningsdag, på samma lån, ligger ett kvartal senare, dvs den 11/2 2002. Räntan för tiden 11/11 - 31/12 är inte ännu betald vid bokslutstidpunkten. Men den ska, i överensstämmelse med god redovisningssed, räknas med! Den kallas upplupen ränta. Periodiseringen är relativt lätt om man vet räntesats, lånets storlek, och exakt tid från senaste räntebetalning fram till 31/12 eller vilken bokslutstidpunkt som gäller.

Förutbetalda kostnader

Bra exempel på vanliga kostnader som man betalar i förväg är lokalhyra och försäkringspremier. Då händer det att man betalar en hyra för sin affärslokal den 28 december 2001. Betalningen avser kvartal 1 2002 men ändå ska givetvis betalningen genast bokföras. Sen får man se till att denna betalda hyra kommer som en kostnad för år 2002 och inte hamnar på det föregående året, då betalning skedde. Detta arbete kallas för periodisering. Det är därför det behövs kurser i bokföring och bokslut.

Väsentlighetsprincipen ska man tänka på vid bokslutsarbetet. Man behöver inte lägga ner timmars arbete på att försöka periodisera rätt ränteintäkter om det handlar om 35 kr! Inte heller en ränteintäkt på 350 kr är väsentlig i ett företag med en omsättning på 35 milj kr. Så, överdriv inte periodiseringsansträngningarna. Om man har kontrakt på lokalhyran som gäller i sex år så borde man slippa ifrån periodisering av lokalhyran under åtminstone fem bokslut i följd.......